Mobbning? Vad är det egentligen? En trasslig historia
Brukar ni fundera på vad mobbning egentligen betyder, var begreppet kommer ifrån och vad som egentligen är skillnaden mellan mobbning bland barn och vuxna?
Många kanske såg TV-serien Morgans Mission med Morgan Alling och hur han åkte runt till olika arbetsplatser för att ge goda råd kring hur man ska uppföra sig på jobbet, ungefär så som man pratar med barnen i skolan. Han hade med sig en leksaksgroda som kollegor skulle lämna till varandra om någon sa något opassande bland annat. Jag tror att de flesta kanske tänker att det inte är så stor skillnad mellan hur barn beter sig och hur så kallad vuxenmobbning går till. Men det är väsensskilt. Det är sällan någon blir uppträngd i ett hörn av arga kollegor som kastar glåpord och gör miner eller doppar ner huvudet i toalettstolen. Och det är inte frågan om impulsgenombrott hos enstaka individer som inte förstår sociala spelregler. Oftast. Det funkar inte så i arbetslivet.
Det är dock inte så konstigt att man drar dessa paralleller i praktiken för det har sina randiga orsaker historiskt.
Mobbningsbegreppet etablerades i Sverige 1969. Då skrevs en debattartikel i Liberal Debatt av läkaren Paul Heinemann, om observationer han gjort i skolan av barns beteende, vilket han relaterade till begreppet mobbning. Han såg likheter mellan mobbning på skolgården och apartheid och menade att det aggressiva beteendet hos barnen hängde ihop med främlingsfientlighet. Även forskare och experter intervjuade Heinemann om detta till synes aggressiva fenomen bland barnen i skolan, som väckte heta känslor. Själva begreppet hämtades från etnologin och hur djur i grupp gav sig på avvikare i flocken. Intresset för att studera detta fenomen startade sedan inom pedagogiken där en rad skolgårds-observationer gjordes. Ur detta skapades sedan termen "hackkyckling" som riktade fokus mot de personliga egenskaperna hos så kallade avvikare. Det var där förklaringarna söktes och aggressiviteten gentemot avvikare normaliserades mer eller mindre.
En påtaglig anledning till att i princip samma syn på problemet anammats i hög grad när det gäller förklaring till mobbning i arbetslivet beror på att begreppet på tidigt 1970-tal plockades upp av en aggressionsforskare i Norge som använde detta för att studera aggressivt beteende i arbetslivet. Hans bok "Hackkycklingar" fick stor spridning, trots att senare forskare kritiserat den för att sakna vetenskaplig underbyggnad. Ur denna historieskrivning har sedan det dominerande perspektivet på mobbning varit att betrakta problemet som ett individproblem, antingen med fokus på den som utsätts och dennes personlighet eller beteende eller med fokus på en aggressiv förövare - "a bully".
Det som däremot i princip hamnat helt i glömska är att en annan pionjär, Heinz Leymann, som i grunden var arbetslivsforskare, tidigt förde en kritik mot detta sätt att förklara problemet och istället i ett flertal studier visade att det rörde sig om psykiskt organiserat våld i syfte att utmanövrera oönskade medarbetare från arbetsplatsen och att det framförallt orkestrerades av den administrativa hanteringen av personalärenden. Leymann dog i mitten på nittiotalet och efter det har det tagit lång tid att utveckla hans tankegångar som kommit helt i skymundan för individperspektivet.
Idag finns en bredd av teorier och begrepp för att förklara hur social exkludering i arbetslivet går till. Men detta behöver också nå ut till praktiker som är de som ska hantera problemet i vardagen. Det behövs en förändring av rutiner och framförallt behövs utbildning som ger en djupare och bredare förståelse för ett destruktivt arbetsmiljöproblem.
__