Sanktionera läkare för att de sjukskriver? Hur är det ens möjligt?
Mellan 2019 och 2024 har stressrelaterade sjukskrivningar ökat med 25% från en redan hög nivå. Från 34700 fall 2019 till 43500 fall 2024 innebär att en ny högsta nivå för denna form av sjukskrivningar nåtts. Man kunde ju då tänka sig att samhället behöver problematisera vad det beror på. Men nu pågår en utredning om att försämra villkoren för sjukskrivning och till och med införa sanktioner för sjukskrivande läkare.
Jag och en kollega har både skrivit ett remissvar från Göteborgs universitet och debatterat frågan i GP under förra terminen. En fråga som utredningen skulle besvara i SOU 2024:26 var att utreda den ekonomiska tryggheten för individer och hur förändringarna påverkar detta. Jämställdhet var en annan aspekt som skulle vägas in. Rapporten handlar om helt andra saker och delar av syftet har inte ens utretts. Fokus för utredningen har istället varit Försäkringskassans organisering och hinder för effektivitet.
I detta blogginlägg vill jag nu titta på detta utifrån hur välfärden i Sverige påverkats av den styrmodell som anammats av offentlig sektor i vårt land, det vill säga New Public Management som infördes på 1990-talet i Sverige som en åtgärd i finanskrisen. Men först en titt på sjukskrivningstalen sedan 1990-talet.
Statistik från Försäkringskassan visar att sjukfrånvaron var relativt låg i början av 1990-talet, men att den ökade kraftigt under 2000-talet. I början av 1990-talet låg sjukfrånvaron stabilt på ca 3-4%. I slutet av 1990-talet och i början av 2000-talet ökade antalet sjukskrivningar markant framförallt inom kvinnodominerande yrken. 2002-2003 nåddes en topp i sjukskrivningstalen med en 50 procentig ökning jämfört med tidigt 1990-tal. Det infördes nu hårdare tag för att sänka sjukskrivningen genom hårdare regler för sjukförsäkringen. Det blev allt svårare att få igenom en sjukskrivning och antalet dagar minskade. Men trots detta ökade sjukskrivningarna igen från 2010 och framåt inte minst gällande stressrelaterade och psykiatriska diagnoser.
Det borde ju berätta något om att de stramare reglerna inte ledde till att människor blev mindre sjuka i arbetslivet för parallellt med denna utveckling har välfärden pö om pö nedmonterats. I tidningarna började vi läsa om anorektiska verksamheter med en allt högre arbetsbörda.
Under 1990-talet genomfördes omfattande förändringar i den svenska välfärdsstaten. Kritiken var hård gällande hur skattemedel användes i offentlig sektor och dåvarande styre med Göran Persson och Kjell-Olof Feldt beslutade sig för något radikalt. Att införa det så kallade överskottsmålet och anamma en affärsmodell från Boston Consulting Group som sedan fått namnet New Public Management som teoretiskt begrepp för styrmodellen i offentlig sektor. Eftersom överskottsmålet i offentlig sektor innebär att varje år gå med vinst så var det logiskt med en affärsmodell från näringslivet som styrmodell i den svenska välfärden, resonerade man i politiken.
Styrmodellen bygger på principer från näringslivet, där effektivitet, resultatstyrning och konkurrensutsättning är key. Målet var att göra offentlig sektor mer kostnadseffektiv, men i praktiken har det blivit enorma problem för alla som arbetar i offentlig sektor. Den ökande bördan av administration har ökat till följd av detaljstyrning och kontroll.
Inom vård och omsorg har detta inneburit att personalen måste lägga mer tid på dokumentation än på själva vårdarbetet, vilket ökar stress och minskar tiden för återhämtning. Rapporteringshysteri där verksamheten måste dokumentera och redovisa i princip allting uppåt i systemet. Kortsiktiga kostnadsbesparingar har försämrat arbetsvillkoren eftersom det är där det sparas. På arbetsmiljön. Personaltätheten minskar och uppgifterna ökar. Och då ökar sjuktalen. Men orsaken till sjuktalen är inte relevant i förslaget om ändrade sjukskrivningsregler.
Enligt förslaget om försämringar av villkoren för sjukskrivning vill man slopa undantaget på 180 dagars sjukskrivning. (Vilket alltså är ett undantag nu!). Skälet är att utgifterna för sjukskrivningar har vuxit med drygt 16 % och att återgången till arbete med nuvarande regelverk inte har realiserats. Man menar att skärpta omställningskrav skulle, förhoppningsvis, minska sjukfrånvaron och därmed ge lägre inkomstbortfall. Själva sjukdomstillståndet bortses från helt. Alltså som att människor inte blir sjuka utan enbart "blir" sjukskrivna, vilket även är varför sanktioner mot sjukskrivande läkare föreslås som en bra idé. Vilken position skapas för de medicinskt ansvariga läkarna om en sådan åtgärd införs? De kommer, om förslaget går ogenom, bakbindas som profession, vilket då även drabbar oss medborgare.
Många diagnoser, inte minst stress-relaterade förutsätter en långvarig återhämtning. Och hur blir det för personer med psykiatriska tillstånd som depression eller schizofreni?
I vårt remissvar pekade vi på flera metodologiska svagheter i utredningen och rekommenderade att hela utredningen bör göras om i grunden eftersom flera delar av syftet inte utretts och att man inte heller baserat analysen på ett tillräckligt underlag.
Vi har inte hört nåt.
Men detta är ett call till olika aktörer att på allvar ifrågasätta en bulldozer som sedan 1990-talet urholkat den offentliga sektorn, det vill säga NPM.
Det finns en blindhet inför hur styrmodeller i organisationer påverkar själva utfallet i praktiken. Okunskapen blir som att långsamt och utan vetskap om det, få i sig farliga kemikalier i dricksvattnet för att använda en metafor. Men det finns ingen kontrollinstans för dess konsekvenser. Ingen Folkhälsomyndighet eller Livsmedelverk som testar och rekommenderar välfärdens styr och ledningsmodeller.
Det finns de som menar att NPM inte längre är vad som gäller. Min mening är att man inte lätt raderar ut den lönsamhetslogik som varit rådande i offentlig sektor sedan 1990-talet. Köp och sälj logiken; kunder - inte brukare, internfakturering, varumärkesstrategier i välfärden, outsourcing, anbud från privata HVB AB eller i äldremomsorgen, talar sitt tydliga språk.
När förslag att sanktionera läkare för att de sjukskriver kan tas på allvar av politiker och utredare är det dags att på allvar fundera över vart den svenska välfärdsmodellen är på väg.
____
Vill du delta i forskningen? Ett forskningsprojekt om ojämlika arbetsvillkor för kvinnliga chefer inom socialtjänsten är i uppstart och söker deltagare. Läs mer på projektsidan på GU och anmäl dig där: https://www.gu.se/forskning/att-organisera-tystnad